Såhär lite drygt fyra månader in på mitt utbytesår i USA kan jag säga att med handen på hjärtat att jag inte har några problem med att spendera pengar. De flyger iväg och jag försöker springa efter 🙂 Allt här kostar och det finns så många roliga saker jag vill göra!

Det finns också en annan sida av pengar som jag fått uppleva.

Jag bor i en liten stad på runt 4000 invånare och de flesta har inte så mycket pengar. Det har varit lite jobbigt att se den sidan av USA också. Människorna som väljer det billigaste i mataffären och lever i hus som har sett sina bästa dagar. Vissa har inte ens ett hus att bo i utan bor i campingvagnar med presenning för fönster.

På ett sätt gör det mig obekväm. Jag är van vid ett helt annorlunda samhälle. Ett samhälle som tar väl hand om alla. Här lämnas man mer för sig själv, vilket många amerikanare tycker är väldigt bra. De jag har pratat med är väldigt stolta över sitt system och vill absolut inte betala mer i skatt för att få fler förmåner.

Medelklassen här är lägre än i Sverige, men det betyder inte att människorna här inte är lyckliga, förutom möjligen när de blir sjuka och behöver betala för sjukvård. Eller när ungdomarna ska gå vidare till college. Jag är väldigt glad för det skattesystem som vi har i Sverige. Vi behöver inte oroa oss för att ta med skollunch varje dag, eller spara pengar för sjukvård och college.

Jag tog detta för givet innan jag kom hit, nu är jag enormt tacksam.

Skillnaderna mellan de rika och medelklassen är väldigt stor. De rika har råd med försäkring, sallad och bor utanför centrum. Skulle något hända dem har de en stor försäkring som täcker vad som nu hänt. Hemma i Sverige betalar vi nästan lika mycket i skatt som de gör i försäkring men vi delar upp det och ger till andra som inte har det så bra ställt. Det gör också att vår medelklass är högre.

De flesta amerikanare som är junior/senior i min skola jobbar de flesta dagarna i veckan. Därför har det varit lite svårt att få till tid att umgås utanför skolan. Där är sport en enorm del av livet. Det är där jag hittar vänner utan att behöva spendera pengar, i sporten är vi lika. Det känns konstigt att skriva det, men det är så det är.

Jag lever i en familj som har mycket pengar. Min värdmamma är en veterinär och min värdpappa är en doktor. Det är skönt av det simpla anledningen att vi gör mer än många av de andra utbytesstudenterna får göra. Vi går på konserter och åker och ser saker. Vi kan åka bil två och en halv timmar fram och tillbaka en kväll för att lyssna på en konsert. Det är något vi aldrig skulle gjort hemma. Vi hade tyckt att det är för mycket tid i bilen för en konsert. Här är det normalt.

Jag har som sagt spenderat mycket mer pengar än jag först trodde jag skulle göra. Jag hade räknat med 2500-3000kr per månad och den linjen har jag stolt passerat. Det har förmodligen legat på runt 4500kr/månad.

Jag har också insett att det finns många vägar att skära ner på kostnaderna. Genom att ta med mig skollunch och inte köpa den på skolan, inte köpa så mycket onödigt småkrafs utan fokusera på upplevelser. Packa med mig den dyra elektroniken och kläder hemma från Sverige.

Innan jag åkte gick jag en vecka och skrev upp de sakerna jag använder hela tiden. I mitt fall var det saker som högtalare, deodorant (vissa märken finns inte här, så kolla upp det innan du åker, deodorant är viktiga saker!), hörlurar, och mina kläder, med de sakerna överlever jag 🙂

När jag väl kom hit fanns det så mycket saker jag kunde skriva upp mig på att göra. Jag ska tex åka till Washington DC med skolan i februari och i maj ska jag till New York med skolorkestern, de är de sakerna jag vill spendera mina pengar på.

Jag tänker att detta är mitt år. Detta är året som jag sett framemot så länge. Jag tänker ta vara på det och göra det mesta av det. Pengar är en naturlig del av det, utan dem kan jag inte göra det jag vill. Men jag får inte heller glömma att titta mig omkring och se de människor som inte har möjligheten att göra detsamma.